Liverapportering från rättssalen


09:43

Dagens ska ägnas åt vittnesförhör och kompletterande bevisning. Magnus Eriksson är inbokat på ett videoförhör idag klockan 13.00. 

Weine Drotz är första vittne. Han jobbbar på SKL och hörs på videolänk. Han är sakkunnigvittne i målet. Svär vittneseden. Hagman inleder.

Delredovisning 7 avser en blodbildsanalys på en Valmet som Drotz gjort. Frågan kom upp i april om hur blodet hade kunnat hamna på kolven, efter det att dna-anaysen hade genomförts. Hade den kommit upp på grund av överföring av intorkat uppblött blod eller vid en tidpunkt då Gustaf blödde. Blod som har torkats in är svårt att få loss så att det blir tjocka skick om det inte är fråga om krustor, de har tittat på hur blodet fäster an på ytan och om det ser utspätt ut. Kan det se ut på det här sättet om det överförts via ett klädsplagg eller ser det ut så här om det överförts från ännu inte intorkat blod? Slutsatsen talar extramt starkt för att överföringen skedde vid e tidpunkt då Gustaf bödde (grad +4). SKL bedömer det som helt osannolikt, i praktiken helt omöjligt, att det skulle kunna var på det här andra sättet. Att fukta upp blod är inte lätt, att få upp en sån volym att man kan få en sån fläck på en annan plats går inte, man kan få en avstrykning men inte en sån fläck som är på vapnet. Det skulle kunna bli en ytlig avsättning som inte flyter ner i skarvar och reliefer om fläcken hade överförts från ett klädesplagg. 

Fläcken sitter både på klistermärket och på träet, skillnaden i nötning om blodet sitter på klistermärket eller i trä, beror på hur åtkomlig ytan sitter på, SKL har inte testat det närmare, på plastmattor i moderna hus sitter blod generellt dåligt, men även på inoljat och lackat trä kan det sitta dåligt. Man kan slå bort krustor också om man råckar slå till stället där blodet sitter. 

Drotz har tittat på på klistermärket, som enligt Pierre är detta från 80-talet, blodet kan fösta anorlunda beroende på hur gammalt klistermärket är men det är svårt att säga.

Drotz har tittat på blodfläcken i mikroskåp, även resten av geväret har gåtts igenom noggrant. Han hittade inga andra blodförekomster. SKL har ingen uppfattning om det allmänna skicket på vapenet, han vet inte hur vapen ska skötas. Vapnet såg inte så jätterent ut. Allmänt brukar föremål samla på sig damm på olika sätt. Vapen har feta ytor där damm kan fastna. Rengör man ytorna så ser de lite renare ut.

Niklasson tar över.

Drotz: Tjockleken på fläckarna A och B är svårt att säga. Blod fäster starkt och har en förmåga att hålla ihop, det får en viss tjocklek när det hamnar någonstans, det är en viss höjd på det. Och de slutsatser som SKL dragit stämmer med att det är en "bloddroppe" som hamnat på vapnet.

advokaten: du sa att vi uppfattade det som blod? betyder det att det inte är 100 procent säkert på att det är blod

D: vi fick ett positivt svar på att det var blod och sen körde vi ett dna-test också som gav svaret att det var blod. vi anser att vi har påvisat blod här och att det är blod här, det går inte att utesluta attt det är blod. jag kan inte säga hur länge det suttit där, om det suttit i decennier vet jag inte, när jag såg det hade det suttit i fyra månader, det blir mörkare och mörkare med tiden, efter flera decennier brular det vara helt oigenkännligt som blod. I decennier tycker jag är lite lång tid att sträcka sig men det kan ha suttit där lång tid. Värme och lufttillfärsel påverkar blodtorkning. Plasttillslutning, fuktig mijö eller nedfrusing stoppar upp torkprocessen avsevärt. Vid plus 1 så beror det lite på milön, men processen blir långsammare, men är det torr kall miljö så torkare det ändå, ligger det utomhus i fuktig miljö torkare det inte lika fort utan blir bakteriell utvekling. 

I kall torr miljö tar det timmar innan en blodfläck torkar. Hur lång tid det tagit innan blodet lämnade kroppen innan det hamnde på bössan kan han inte svara på. Blodet kan ha frusit och sen tinat upp och sen ha hamnat på bössan. 

Om överföringen skett från kläder till bössa eller från annat material spelar ingen roll för Drotz analys.

Hagman tar över. 

Om det här är intorkat blod på Gustaf som sen återfuktats och det sen kommer emot geväret så är slutsatsen densamma som om det var på kläder. 

ordförande frågar. 

Blod förändras inte så mycket under tiden. Gammalt blod kan man provocera till att se färskt ut och tvärt om. Är det torrt och mörkt och rumstemperatur så blir processen inte så annorlunda. Sannolikheten för att fläcken tillkom under 80-talet är liten, det är rätt osannolikt, även om vapnet hade förvarats under goda förhållanden, han tror att fläcken skulle varit ännu mörkar då. det finns fortare en rödhet i fläcken som tyder på att fläcken är färskare.